i huvudet på en finnpajsar jänta

å däri finns det mycket att rota i - glädje & skratt - sorg & gråt - allvarligt och lättsamt! Törs du öppna å kika in?

Socialbidrag, vem har rätt till det?

Publicerad 2012-09-13 09:39:51 i Allmänt,

Nånstans på några nyheterna fö ett par dagar sen hörde jag att man sa att antalet människor som får försörjningsstöd (socialbidrag) hela tiden ökar.
Det var oroväckande tyckte man. Såklart det är och jag undrar varför människor inte kan försörja sig själva. Var i ligger "felet"?
 
I lördagens aftonblad kunde jag läsa om 39 årige arbetslöse Joachim Nordin, som nekades socbidrag pga att han ägde en bil. En Ford Escort från -97 och som inte ens är värd 5000 kr.
 
Jag kan inte tycka eller ha åsikter om varför han inte har arbete eftersom jag inte vet något om honom MEN jag kan ha åsikter om reglerna.
 
Killen är gift och frun har reumatism som kräver regelbundna sjukhusbesök i Eskilstuna. Själv bor de i Katrineholm.
Han måste då köra frun för det funkar inte att åka tåg. Dessutom är ett av deras barn autistisk.
Familjen behöver bil.
 
Men regler är regler och man får inte äga bil om man ansöker om försörjningsstöd. Inte ens en bil som man inte ens får 5000 kr för. Barnvagnar är dyrare, en dator är dyrare, en vinterjacka kan vara dyrare, cykel, skidutrustning, tv...ja listan kan göras lång. Nu säger jag inte att denna familj har dessa saker, bara att det kan finnas massor av prylar i ett hem som är värda mer än fem tusen kronor.
Men ingen går in i hemmet och pekar på vad som kan säljas för att få ihop pengar. Men i en gammal "skrothög" ser man pengar.
 
Förvaltningsrätten som familjen har överklagat till anser inte att kommunen kan kräva att familjen säljer bilen men det kontrar kommunen med att överklaga till Kammarrätten.
 
Kommunen säger att det inte finns styrkt av läkare att Joachim behöver bil. De har kommunala riktlinjer.
Sen har försäkringskassan uttalat sig och sagt att han inte har ett funktionshinder som kan vara ett skäl till att man behöver bil.
 
Därför blir det ingen hjälp till familjen.
 
De är en helt vanlig svensk familj med barn som blir drabbade i tjugohundratalets Sverige där man talar om att barn inte ska drabbas av fattigdom.
 
Om killen ägde en bil för tvåhundra tusen kr skulle jag förstå att man nekade och att det nog vore läge att byta ner sig om man inte kunde försörja sig.
 
Men nu var det ju inte som det handlade om och behovet av bil var stort.
 
Jag kan inte förstå detta.
 
 
 
 

Kommentarer

Postat av: Marita

Publicerad 2012-09-13 12:06:39

Ja detta ämna kan diskuteras till oändlighet. Har inte själv personligen hamnat där men det hände i min familj för 15år sedan. Blir uppsagd på det komunala dagiset som hon jobba på skulle privatiseras. Fick 6 månaders avgångsvederlag. När det tog slut söktes det socialhjälp som det då hette för hon hade ingen à kassa. Där får hon svar att avgångavederlaget skulle ha räckt i 9 månader enligt deras normer. Men nu var skadan skedd. Inga pengar kvar få hon inte var högavlönad och många utgifter. Jag var med på socialen när ansökan gjordes. Kvinnan var vänlig och sa att hon skulle titta på ärendet och se vad dom kan göra. När beslutet kom ringde jag och kolla vad som hänt. Varför hon nekades hjälp. Hon orkade inte ringa själv. Hon var arrogant och påpekade oavbrutet att pengarna skulle ha räckt i 9 månader. Jag informera om att hon har inte ens råd att åka hem från oss ( som hon bodde hos under lgh renoveringen) hon sa att då får hon be folk och vänner hjälpa henne med pengar. Jag på peka att jag och en sjukpensionärs syster är de enda hon har. Jag frågade henne till slut om hon vid vårt besök redan visste att hon skulle få nerslag. Och hon svara snabbt Jaa. Det visste jag. Om inte vi hjälper till att betala alla hennes räkningar och köper mat så hon klara sig i 3 månader så vräks hon. Och DÅ är hon välkommen att komma till socialen igen för hjälp. Jag ifråga satte det och sa att om hon blir en baglady så hjälper ni henne att ordna boende etc. Men inte så att hon kan behålla sin lgh som hon har. Systemet är sjukt. Finner inga ord till hur människor behandlad i dagens Sverige. Och på nåt underligt sätt får många hjälp och lite därtill. Av erfarenhet och kända runt om kring min bekantskap så är det vanligtvis nysvenskar. Dom har inga problem. Är inte någon rasist då jag känner dom. Men jag undrar verkligen hur det kommer sig. Vet flera som inte har några som helst problem med sina bidrag. Dom säger öppet att de Får mer bidrag än lön om de jobbar. Så varför jobba. Och så får inte vissa hjälp alls som aldrig behövt söka hjälp.

Svar: ja marita jag kan bara säga att jag förstår inte hur man ska vara funtad i huvudet för att förstå sig på hur saker och ting hanteras och handläggs. myndighetspersoner tvingas hänvisa till sjuka regler som stjälper mer än de hjälper. man får vara tacksam för att man inte hamnat där alldeles för många är idag. ägda av stat och kommun
Annika

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Annika

Inget flashigt yrke eller utbildning - bara tagit mig igenom den sk hårda skolan i livet och står fortfarande med bägge fötterna på jorden. Tituleras som sjukpensionär 50 år ung efter lång tids sjukdom och ovanliga diagnoser, Castlemans sjukdom som gav mig en apelsinstor tumör i ena lungsäcken. På det en immunbrist som i sin tur gav mig en inflammation på hjärnstammen. Och sju år senare så kom en inflammation på synnerven i höger öga och diagnosen var ett faktum. Jag har Multipel Sklersos, MS Detta har styrt mitt liv i en helt annan riktning än vad jag hade tänkt mig. Lever idag med ett neurologiskt funktionshinder som innebär svår fatigue, utmattning, neurogena smärtor, kognitiva problem och en försvagad vänster kroppshalva. Har även hittat vägen ut ur mina livskriser med depressioner och destruktivt tänkande och är numera "nykter depressiv". Har alltså ett bättre liv och är lyckligare än någonsin trots min "skitkropp" ;-)

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela