Träning och Höstplaner
Nu händer det igen....att när jag under flera dagar inte har tid eller ork att sätta mig ner och skriva. Så bär jag massor av tankar i huvudet som jag känner jag vill skriva om.
Jag brukar försöka dra ner ett par stödord på en lapp så att jag inte ska glömma.
Men ofta glömmer jag det med....så nu sitter jag här med en tom skalle och letar febrilt efter allt det jag ville säga.
Men det ger sig väl. Den här veckan har jag inte promenerat lika ofta med stavarna som tex förra. Och det har berott på att jag haft åtaganden och de i sin tur har gjort mig trött. Därför har promenaderna fått stå åt sidan.
Istället har jag tränat lite här hemma. Jag gör det mest när jag tittar på tv. Då står jag upp och gör mina övningar. Och jag behöver verkligen tv som distraktion för jag tycker det är så himla o-roligt att styrketräna.
Givetvis gillar jag resultatet och blir peppad när jag märker att jag blir starkare och mår bättre, men det gör inte träningen roligare för det.
Det som är roligt, det är att DANSA. Och visst är det en viss styrka som tränas där men mest blir det konditionen. Och jag behöver verkligen träna muskler i både ben och mage/rygg för att orka dansen bättre och för att knäna inte ska påfrestas.
Och det är ju en morot såklart för jag skulle dö av sorg tror jag om jag inte kunde dansa mer.
Jag sa till Carina igår när vi gick till bilen efter kursen att jag inte kan se framför mig att jag någongång skulle vilja sluta dansa.
Nä jag lär nog dansa ner i graven tror jag. Och jag kanske redan nu ska tala om att det är helt ok att dansa en sväng för mig på min begravning ;-)
Nu pratar vi väldigt mycket om kryssningen som går av stapeln om fyra veckor. Så roligt att vi alla kan flera danser och är fler som åker. Vi är åtta stycken bara ur vår dansgrupp.
Jag har mycket att tänka på innan vi åker och det är att planera in mycket vila. Att ta mina promenader så jag får frisk luft och motion som stärker mig både kroppsligt och själsligt. För att vara ute i naturen och se våren komma gör mig så gott.
Jag behöver träna fysiskt så att jag känner mig stark i kroppen. Jag behöver sova bra för att inte vara trött och jag behöver undvika att träffa förkylda människor.
Jag är just nu inne i en bra period då min kropp är ganska så snäll mot mig. Jag återhämtar mig snabbt, ja vad som är snabbt för mig alltså. Och jag har energi och orkar mycket. Känner mig positiv och glad.
Allt detta är gynnsamt för mig när jag ska ut på större "äventyr" som att jag och Carina åker till Motala om fjorton dagar och går ut och äter med ett gäng tjejer och även tar en svängom på krogen. Sen blir det som sagt kryssningen.
Våren är min bästa tid på året. Har blivit så eftersom alla infektioner som hör höst och vinter till, de avtar. Tempraturen är idealisk för mig. Sommaren som jag älskar medför ju alldeles för mycket värme som jag blir sjuk av utan att kunna styra det.
Och jag känner sån skillnad på hur jag mår under höst/vinter mot hur jag mår nu. Infektionerna är verkligen min värsta fiende eftersom jag inte kan styra själv när jag blir förkyld. Att undvika värme är lättare. Även om det är är tristare att inte kunna uttnyttja den korta tid vi har med sommar och värme.
Jag har redan nu börjar tänka på hösten och hur jag ska organisera den kommande hösten så att jag träffar så lite människor som möjligt. Det är hemskt att tex känna panik när tex Kajsa kommer hem och säger att hon har ont i halsen eller att hon börjar bli förkyld.
Det är fruktansvärt att känna att man vill att hon inte ska vara hemma pga hur mycket det ställer till för mig. Hon är mitt barn och jag bryter ihop för vad det kommer innebära för mig.
Och det har ju inte med hennes person att göra. Men jag gör ju vad jag alltid har gjort. Tar hand om henne så gott jag kan utan att vara för nära. Jag är även så jättenoga med handhygienen här hemma.
Men jag har alltså tankar om den kommande hösten och hur jag är tvungen att kategiriskt avstå från och neka till allt umgänge med förkylda människor i min närhet. Så som familj och vänner.
Jag måste även avstå så mycket jag kan från att gå i affärer och åka kommunala medel, vara i folksamlingar. Ärenden får jag göra då det är så lite folk som möjligt ute.
Det enda jag inte tänker tumma på, är dansen. Då är vi visserligen många men man kommer inte dit och är förkyld, för man orkar inte dansa då. Det är sånt högt tempo och att vara sjuk så man smittar och samtidigt försöka dansa, det går bara inte.
Självklart kan jag även bli sjuk där men jag får hålla mig på min kant och i ett hörn av lokalen där vi har dörren öppen.
Allt detta kan ju tyckas vara överdrivet eller galet att jag redan nu tänker på hösten MEN det är oundvikligt.
Jag känner så markanta skillnader i min hälsa och jag vill bara inte uppleva en sån höst och vinter igen som jag gjort i några år. Jag vill inte eftersom jag är så sjuk då.
Jag är tvungen att välja ensamhet och avskildhet så mycket det bara går. Det är på bekostnad av främst familj och nära vänner men även på upplevelser som får mig att må bra inombords, men som jag får betala med kroppen.
Och jag hoppas och vet att somliga har förståelse för de val jag kommer tvingas göra.
Men nu är det vår snart. Vi får värme och ljus. Naturen vaknar och alla människor blir gladare och mer positiva. Mörkret har en tendens att göra folk lite griniga och negativa.
På fönterbrädan står en sålåda med fröer som ska förkultiveras. Det ska bli paprika, blomkål och tomatplantor.
Jag har en massa trevliga aktiviteter glest inplanerade i almanackan så att jag hinner återhämta mig. Semestern ser ut att vara klar och färdig. Vilket gläder mig enormt.
Sen kan vi absolut hitta på spontana saker att göra och Magnus kan vara flexibel med sin semester.
Vi har i alla fall hittat ett hus att hyra i Västergötland. Ja eller hus och hus är kanske att överdriva. Det är en stallstuga på en hästavelsgård i Götene.
Jag sökte på stugnet, satte ett maxpris och denna dök upp. Lät förträffligt bra och billigt och vi fick den, den vecka vi ville ha. V 29.
Utifrån stugan kan vi göra dagsutflykter till massor av sevärdheter och eftersom jag vill besöka Hjo så är det bara en fem-sex mil dit.
Ridskor kläder och hjälm ska även packas ned eftersom jag kan rida på gården.
Känner mig väldigt nöjd med det mesta just nu. Tack för att det inte är motigt hela tiden ;-)
Jaha....jag kan även tillägga att inte ett ord av det som jag haft i huvudet den senaste tiden, har blivit nedskrivet här. Det är helt borta ur huvudet, men jag hoppas att det återkommer. Det brukar göra det.
Men det är helt ok för jag fick ner några ord ändå trots vaccum i skallen.
Nu väntar påklädning, frukost och sen en stavpromenad.
Tack och gojö folket!
Jag brukar försöka dra ner ett par stödord på en lapp så att jag inte ska glömma.
Men ofta glömmer jag det med....så nu sitter jag här med en tom skalle och letar febrilt efter allt det jag ville säga.
Men det ger sig väl. Den här veckan har jag inte promenerat lika ofta med stavarna som tex förra. Och det har berott på att jag haft åtaganden och de i sin tur har gjort mig trött. Därför har promenaderna fått stå åt sidan.
Istället har jag tränat lite här hemma. Jag gör det mest när jag tittar på tv. Då står jag upp och gör mina övningar. Och jag behöver verkligen tv som distraktion för jag tycker det är så himla o-roligt att styrketräna.
Givetvis gillar jag resultatet och blir peppad när jag märker att jag blir starkare och mår bättre, men det gör inte träningen roligare för det.
Det som är roligt, det är att DANSA. Och visst är det en viss styrka som tränas där men mest blir det konditionen. Och jag behöver verkligen träna muskler i både ben och mage/rygg för att orka dansen bättre och för att knäna inte ska påfrestas.
Och det är ju en morot såklart för jag skulle dö av sorg tror jag om jag inte kunde dansa mer.
Jag sa till Carina igår när vi gick till bilen efter kursen att jag inte kan se framför mig att jag någongång skulle vilja sluta dansa.
Nä jag lär nog dansa ner i graven tror jag. Och jag kanske redan nu ska tala om att det är helt ok att dansa en sväng för mig på min begravning ;-)
Nu pratar vi väldigt mycket om kryssningen som går av stapeln om fyra veckor. Så roligt att vi alla kan flera danser och är fler som åker. Vi är åtta stycken bara ur vår dansgrupp.
Jag har mycket att tänka på innan vi åker och det är att planera in mycket vila. Att ta mina promenader så jag får frisk luft och motion som stärker mig både kroppsligt och själsligt. För att vara ute i naturen och se våren komma gör mig så gott.
Jag behöver träna fysiskt så att jag känner mig stark i kroppen. Jag behöver sova bra för att inte vara trött och jag behöver undvika att träffa förkylda människor.
Jag är just nu inne i en bra period då min kropp är ganska så snäll mot mig. Jag återhämtar mig snabbt, ja vad som är snabbt för mig alltså. Och jag har energi och orkar mycket. Känner mig positiv och glad.
Allt detta är gynnsamt för mig när jag ska ut på större "äventyr" som att jag och Carina åker till Motala om fjorton dagar och går ut och äter med ett gäng tjejer och även tar en svängom på krogen. Sen blir det som sagt kryssningen.
Våren är min bästa tid på året. Har blivit så eftersom alla infektioner som hör höst och vinter till, de avtar. Tempraturen är idealisk för mig. Sommaren som jag älskar medför ju alldeles för mycket värme som jag blir sjuk av utan att kunna styra det.
Och jag känner sån skillnad på hur jag mår under höst/vinter mot hur jag mår nu. Infektionerna är verkligen min värsta fiende eftersom jag inte kan styra själv när jag blir förkyld. Att undvika värme är lättare. Även om det är är tristare att inte kunna uttnyttja den korta tid vi har med sommar och värme.
Jag har redan nu börjar tänka på hösten och hur jag ska organisera den kommande hösten så att jag träffar så lite människor som möjligt. Det är hemskt att tex känna panik när tex Kajsa kommer hem och säger att hon har ont i halsen eller att hon börjar bli förkyld.
Det är fruktansvärt att känna att man vill att hon inte ska vara hemma pga hur mycket det ställer till för mig. Hon är mitt barn och jag bryter ihop för vad det kommer innebära för mig.
Och det har ju inte med hennes person att göra. Men jag gör ju vad jag alltid har gjort. Tar hand om henne så gott jag kan utan att vara för nära. Jag är även så jättenoga med handhygienen här hemma.
Men jag har alltså tankar om den kommande hösten och hur jag är tvungen att kategiriskt avstå från och neka till allt umgänge med förkylda människor i min närhet. Så som familj och vänner.
Jag måste även avstå så mycket jag kan från att gå i affärer och åka kommunala medel, vara i folksamlingar. Ärenden får jag göra då det är så lite folk som möjligt ute.
Det enda jag inte tänker tumma på, är dansen. Då är vi visserligen många men man kommer inte dit och är förkyld, för man orkar inte dansa då. Det är sånt högt tempo och att vara sjuk så man smittar och samtidigt försöka dansa, det går bara inte.
Självklart kan jag även bli sjuk där men jag får hålla mig på min kant och i ett hörn av lokalen där vi har dörren öppen.
Allt detta kan ju tyckas vara överdrivet eller galet att jag redan nu tänker på hösten MEN det är oundvikligt.
Jag känner så markanta skillnader i min hälsa och jag vill bara inte uppleva en sån höst och vinter igen som jag gjort i några år. Jag vill inte eftersom jag är så sjuk då.
Jag är tvungen att välja ensamhet och avskildhet så mycket det bara går. Det är på bekostnad av främst familj och nära vänner men även på upplevelser som får mig att må bra inombords, men som jag får betala med kroppen.
Och jag hoppas och vet att somliga har förståelse för de val jag kommer tvingas göra.
Men nu är det vår snart. Vi får värme och ljus. Naturen vaknar och alla människor blir gladare och mer positiva. Mörkret har en tendens att göra folk lite griniga och negativa.
På fönterbrädan står en sålåda med fröer som ska förkultiveras. Det ska bli paprika, blomkål och tomatplantor.
Jag har en massa trevliga aktiviteter glest inplanerade i almanackan så att jag hinner återhämta mig. Semestern ser ut att vara klar och färdig. Vilket gläder mig enormt.
Sen kan vi absolut hitta på spontana saker att göra och Magnus kan vara flexibel med sin semester.
Vi har i alla fall hittat ett hus att hyra i Västergötland. Ja eller hus och hus är kanske att överdriva. Det är en stallstuga på en hästavelsgård i Götene.
Jag sökte på stugnet, satte ett maxpris och denna dök upp. Lät förträffligt bra och billigt och vi fick den, den vecka vi ville ha. V 29.
Utifrån stugan kan vi göra dagsutflykter till massor av sevärdheter och eftersom jag vill besöka Hjo så är det bara en fem-sex mil dit.
Ridskor kläder och hjälm ska även packas ned eftersom jag kan rida på gården.
Känner mig väldigt nöjd med det mesta just nu. Tack för att det inte är motigt hela tiden ;-)
Jaha....jag kan även tillägga att inte ett ord av det som jag haft i huvudet den senaste tiden, har blivit nedskrivet här. Det är helt borta ur huvudet, men jag hoppas att det återkommer. Det brukar göra det.
Men det är helt ok för jag fick ner några ord ändå trots vaccum i skallen.
Nu väntar påklädning, frukost och sen en stavpromenad.
Tack och gojö folket!
