i huvudet på en finnpajsar jänta

å däri finns det mycket att rota i - glädje & skratt - sorg & gråt - allvarligt och lättsamt! Törs du öppna å kika in?

Min lilla vrå i världen

Publicerad 2012-06-01 08:02:08 i Allmänt,

Det här är min vrå i världen. Ett litet hörn i min husvagn. Ett hörn som kan tyckas intetsägande och rentav alldagligt.

 

Ett hörn som vilket som helst. Men det är inte vilket hörn som helst. Det är just MITT hörn MIN vrå här i världen.

 

Det var inte planerat så att detta hörn skulle bli det. Jag räknade inte ut det och hade det inte i tankarna ens när jag drömde om husvagn.

 

MEN nu blev det så. När jag känner mig stressad. När jag längtar efter tystnad och lugn och ro. När jag vill stanna upp och bara vara utan krav. När jag vill bort från allt och bara ha nuet DÅ är det min vrå som jag längtar till.

 

Då är det min vrå som sprider ett lugn inom mig. Eftersom jag har fönster åt två håll så kan jag se ut hur jag än ligger. Jag fullkomligen älskar att dra upp rullgardinerna på morgonen och se ut. Jag njuter av regnets piskande mot taket och av att de de strida strömmarna på fönstren. Eller av solens strålar som letar sig ner mellan trädkronorna.

Jag ligger skönt och ombonat svalt om jag vill med öppet fönster eller varmt och mysigt om det är kallt ute.

 

Jag längtar efter att uppleva höstens stormar och vinterns snöinbäddade natur från min vrå.

 

Jag längtar till min plats som utan att jag planerade det, blev så livsnödvändig och njutbar.

 

Idag ska vi åka ut. Vi har gjort det varje fredag de senaste veckorna. Ibland har vädret varit riktigt bra med sol och värme. Men oftast har det varit kallt och regn.

 

Idag är det riktigt riktigt ruggigt. Det blåser kraftigt och det har regnat hela dagen. Ja det regnade hela dan igår med så det är ordentligt blött i markerna.

 

Vi åker inte långt. Bara ett par tre mil och har sett ut ett ställe på kartan som vi hoppas ska vara så bra som det ser ut.

 

När vi kommer fram har vi våra rutiner. Det har blivit så att vi gör vissa saker utan att någon av oss har bestämt det. Jag drar ofta husvagnen, långresor delar vi. Magnus kopplar loss och så parkerar jag medan han börjar veva ner stödben.

 

Sen är det lite småplock, gasen kollas att den funkar så att kylen är kall. Saker som ramlat i vagnen plockas upp och jag packar upp kläder och annat fix.

SEN sätter vi oss ofta ner…med ett glas vi och en öl. Fast Magnus brukar nog öppna en öl ganska omgående när vi anländer. Då är han trött efter jobbet och det är jobbigt att veva stödben  J

 

Idag ska jag ta med en bok som jag glömt de senaste gångerna. En husvagnsdagbok.

Ja för jag tänkte börja föra dagbok över våra övernattningar, var vi legat, väder, vind och vad vi gjort.

 

Bara för skoj skull. Och för att ha något att göra och pyssla med.

 

Jag ska alltså skriva på riktigt med penna på papper. Jag har ingen dator och kan heller inte surfa med min telefon. Vi har bara vanliga mobiltelefoner för att kunna nås och själva kunna ringa såklart.

 

Annars så gör jag faktiskt inte så mycket i vagnen eller i min lilla vrå. Jag ligger och bara är och låter stress, krav, måsten och tankar som upptar mitt sinne – bara rinna av mig.

 

Löser korsord har jag börjat göra igen. Det gjorde jag en kväll och nu är jag återigen fast. Har varit en ihärdig och närapå beroende korsordslösare i princip hela mitt liv. Men de senare åren har jag inte haft ro. Nu plötsligt så måste jag lösa igen innan jag somnar. Varvar ner och kopplar av. Och det kom i husvagnen. Det kom tillbaka vilket jag är väldigt glad över eftersom jag har saknat det.

 

Magnus och jag pratar på ett annat sätt i husvagnen. Vi spelar spel. Vi umgås annorlunda och han är mycket mycket mindre stressad. Han är i vanliga fall en ”orolig” själ som har svårt att sitta stilla längre perioder men när vi är ute så sker något och han utstrålar ett lugn jag är ovan att se.

 

Jag uppskattar så otroligt mycket att komma hemifrån. Stänga dörren och låsa bakom mig och lämna mina fyra väggar som för mig periodvis har varit ett ”fängelse”.

 

Jag har frihet och jag har vila och avkoppling. Jag behöver inte titta på borden jag borde göra eller ta tag i. Jag behöver bara vara och göra ingenting annat än att vi ser till att få mat i oss.

 

Jag har numera trygghet i att jag har mitt hem, min plats och borg med mig. Kan vila och få tystnad när jag behöver. Jag behöver inte oroa mig för semesterboende. Boka månader i förväg för att sen bli sjuk och inte kunna utnyttja det bokade. Inte kunna avboka utan kostnad. Eller vänta med bokningar och sen få nobben överallt att det är fullbokat.

 

Det har varit en oerhörd stress. Så mycket har blivit så mycket enklare, bättre och trivsammare i mitt liv sen vi skaffade vagnen.

 

Den är värd varenda lånekrona och varje räntepeng. För det ger mig ett liv som jag anser värdigt och meningsfullt.

 

Folk må ha åsikter om camping, husvagnsboende och människorna precis som man har om båtfolk.

 

Men det bryr jag mig inte så mycket om. De vet ju ingenting om mig och om jag och Magnus nu hade matchande träningsoveraller i garderoben så vore det väl vår sak  ;-)

 

Jag får livskvalitet och jag är lycklig för att jag har en möjlighet att se annat än Grimstagatan.

 

Och det ska bli riktigt roligt att ge sig ut på resa när Magnus har semester i sommar. Än så länge har vi inte bott på campingplats utan fricampar bara ute i naturen vid sjöar och i skogen.

 

I sommar slår vi upp förtältet och semestrar på ”riktigt”. Ligger på samma plats i flera dagar och ser oss omkring. Turistar liksom.

 

En av de soliga dagarna

 

 

 

Min *dra-husvagn-look*  och det är inte alls jobbigt att hålla den där minen hela tiden när jag kör  ;-)

 

 

 

Magnus pustar och ser väldigt intellektuell ut

 

 

Jag vill önska Er en skön helg, trots dåligt väder och kyla. Jag känner redan hur jag otåligt längtar efter att dra min muminfilt över mig i vråen och bara koppla av och mysa in helgen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Annika

Inget flashigt yrke eller utbildning - bara tagit mig igenom den sk hårda skolan i livet och står fortfarande med bägge fötterna på jorden. Tituleras som sjukpensionär 50 år ung efter lång tids sjukdom och ovanliga diagnoser, Castlemans sjukdom som gav mig en apelsinstor tumör i ena lungsäcken. På det en immunbrist som i sin tur gav mig en inflammation på hjärnstammen. Och sju år senare så kom en inflammation på synnerven i höger öga och diagnosen var ett faktum. Jag har Multipel Sklersos, MS Detta har styrt mitt liv i en helt annan riktning än vad jag hade tänkt mig. Lever idag med ett neurologiskt funktionshinder som innebär svår fatigue, utmattning, neurogena smärtor, kognitiva problem och en försvagad vänster kroppshalva. Har även hittat vägen ut ur mina livskriser med depressioner och destruktivt tänkande och är numera "nykter depressiv". Har alltså ett bättre liv och är lyckligare än någonsin trots min "skitkropp" ;-)

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela