Det var bättre förr
Ja då sitter jag här med en kropp som värker och jag är så trött att jag skulle kunna somna på stående fot. Har sovit jätteilla inatt och drömt massor.
Anledningen är middagen igår kväll.
En helt vanlig avslutningsmiddag med spes, på en kvarterskrog i stan. Bara vi, ett sällskap på tio som var där. Inget skrålande och stimmande. Ingen alkohol. Bar en vanlig 2 rättersmiddag och samtal.
Jag åkte hemifrån halv fem och var hemma igen halv tio. Fem timmar hemifrån. Fem timmars fokus på att prata och umgås. Och jag är utslagen.
Jag har en skitkropp som inte pallar nånting. Jag hade i alla fall en riktigt trevlig kväll. Mycket viktigt blev sagt och det kändes fint att se alla igen. Jag har varit ganska så osynlig denna termin pga hälsan.
Men idag får jag betala för det trevliga genom att varken kropp eller huvud funkar som de ska.
Är glad att det mest är kroppen. Jag kan skriva rätt ok idag och jag är inte så slö i tanken.
Den senaste veckan har för mig varit ett resande fram och tillbaka mellan sextio sjuttiotalet till nu. Jag startade en facebook grupp som jag kallade för Meningslösa Nostalgigruppen.
Jag ville hitta fler som gillar att minnas och bli nostalgisk och jag kan bara säga att det blev över min förväntan. Och så roligt som jag haft när jag publicerat bilder och musik och läst om andras minnen. Skrattat igenkännande och känt hur sånt jag inte kom ihåg plötsligt blev tydligt. Det är så välgörande för mig och min hjärna att minnas så här.
Vad är det man säger? Hjärngympa? Use it or lose it!
Jag har inte råd att förlora min hjärna mer än jag gjort. Därför är jag så glad, som jag skrivit tidigare, att korsordet återigen blivit ett sätt att koppla av, varva ner samtidigt som jag är aktiverad i huvudet.
Och angående den här gruppen så har jag nu förstått att det finns fler som mig. Som gillar att leta i minnesbanken och dela med sig. Skratta gott och komma samman och prata gamla gemensamma minnen.
Jag har sagt det för och jag säger det igen, jag är en riktig nostalgiker J
Givetvis hindrar det mig inte från att leva i nuet men jag uppskattar mycket av det som var förr.
Tex det här att när man bilade så åkte man genom städer i Sverige. Man fick se små orter, kunde stanna vid deras lokala korvmoj och köpa nån lokalspecialitet. Det fanns olika sorters mjukglass och det smakade olika vart man än kom. Idag smakar all mjukglass likadant.
Idag ser man inget annat än fält av Sverige mer än möjligen på håll när man susar fram på Europavägarna. Och när man närmar sig en stad så ser man samma skyltar överallt….IKEA, Bauhaus, Ica Maxi, Biltema, Willys etc…..Och vill man rasta så är det McDonalds som gäller. Finns banne mig inget annat.
Jag brukar föröka välja småvägarna när jag är ute och åker. För ett lugnare tempo och för att få se annat än motorvägen.
Naturligtvis är boende i de mindre orterna glada att slippa dagens trafik genom stan. Det skulle jag också vara och jag är ju själv mycket trött på bilismen här där jag bor.
Men drömma får man väl….drömma om allt det som faktiskt var bättre förr.
