i huvudet på en finnpajsar jänta

Nä dra på trissor, två inlägg samma dag. DET var evigheter sen. Som bekant har ju mitt skrivande haft ojämn frekvens. Oftast, ja egentligen alltid så har det ju varit hälsan som sagt stopp.

Men nu så mår jag rätt ok faktiskt. Ja jag bär ju fortfarande på enorm spänning inom mig. Har fortfarande huvudvärk varje dag. Men det kommer ge med sig bara jag har tålamod och inte stressar eller panikar.

Förkylningen är så gott som borta och bara det är ju hur underbart som helst.

Ja håret blev ju färgat på mig idag då. Så gott att sitta ner och Kajsa pysslar om mig lite. Och så gott att se sig i spegeln efteråt. Se skillnaden och tänka shit vilken brud  ;-)
Det gör verkligen skillnad för humör och välbefinnande att känna sig fin. Ska boka klipptid bara och ta lite grann på längderna för att lyfta frisyren lite. Va ett bra tag sen nu.

Kajsa och jag hade en skön, bra och rolig eftermiddag. Hon hade varit hos tandregleraren som ska fixa till bettet nu efter operationen. Och egentligen skulle hon varit där direkt efteråt eftersom man räknar med att hon ska ha tandställning i tre månader till. Men pga massa saker så blev det inte så utan första besöket vart idag, drygt en månad efter operationen.
Hon fick rejäla gummisnoddar som ska vara på dygnet runt med dubbla snoddar på natten och de får bara tas av vid tandborstning. Hon får lite svårare att gapa å sen sitter de i vägen när hon lassar in mat så det är små små bitar som gäller.
Annars så tuggar hon bra nu och äter som vanligt.

Det som skulle ta tre månader ska man nu rätta till på två, för ställningen ska bort i mars.

Men det blir inga problem trodde de för hennes tänder är otroligt lättflyttade. Hon blev färdig för operation nästan ett år tidigare än de hade räknat med. Och nu ikväll när hon haft gummibanden som ska dra tillbaka ett par tänder i underkäken så sa hon att hon redan kunde känna en förändring. Märkligt.

Jag fick även lite hjälp med julsakerna av henne. Så nu är det inte mycket kvar av julen och det är skönt. Gardinerna åker ner i morrn tror jag om Magnus kan gå från jobbet. Han slutar ju tidigt men ibland blir han kvar för att göra klart.

Å nu ligger han förresten och sussar så gott. Han har bowlat med jobbet ikväll så jag agerade taxi och hämtade hem honom vid åtta. Vi landade i soffan och tittade på Biggest Loser och sen kroknade han. Sa till mig att jag skulle komma in och natta honom sen kunde jag sätta mig vid datorn igen  :-)

Och det är klart att jag gjorde så. Öppnade fönstret, drog för gardinerna, stoppade om honom och pussade godnatt. Det kostar på att bowla och dricka ett par öl....ha ha

Jag ska inte bli långvarig har jag tänkt. Min dygnsrytm är inte som jag vill nu för jag är uppe för länge och sover för länge.
Men det kan man ju inte vara helt säker på.

Och nu ska jag berätta något roligt. Jag och min kompis Carina ska åka ner till Motala sista helgen i mars. Hon har bott i trakterna där nere och känner såklart en massa folk. Och nu åker vi alltså ner, bokade tåget idag, tar in på hotell och går ut och käkar och tar en sväng på krogen.

Det ska verkligen bli så roligt. Givetvis kostar det mig en del men jag får planera för detta och vila många dagar innan. Sen har vi sån tur att vi får bilskjuts tillbaka hem på söndagen. Då kan jag vila lite med.

Carina och jag har alltid roligt när vi går ut. Vi älskar att dansa och att vara i hennes sällskap och inte skratta, det har aldrig hänt. Kanske på hennes föräldrars begravning men aldrig annars. Det går bara inte att inte bli glad ihop med henne. Så jag ser verkligen fram emot denna resa.

Sen måste jag "tokvila" i två veckor för den 15 april bär det av på linedancekryssningen. Och då är vi många från vår danskurs som ska åka och det blir oxå vansinnigt roligt.

Dansen har ju gett mig tillbaka en sån stor del av livskvaliten och glädjen. 

Jag har alltså ett par riktigt roliga saker att se fram emot i vår och helst skulle jag vilja ha nåt att se fram emot i februari, som är min värsta månad, alla kategorier.

Oftast då som min kropp börjar tala om för mig att årsdagen av min brors död närmar sig....ja det är ju i maj men den händelsen är verkligen ett trauma. Och min kropp, alla dess celler minns smärtan och chocken. Då kommer ångest krypande och alltid obemärkt. 
Även fettisdagen är svår när den kommer. Bara för att just den dagen är så starkt förknippad med Johan.

Det var även hela februari månad som jag låg på neurologen -07 och genomgick det mest fysisk jobbiga i mitt liv. När jag inte visste varför min hjärna var sjuk och det kunde vara allt från borrelia till en tumör som dödade mig. Inte en enda dag under den månaden var jag utomhus eller kände frisk luft annat än från ett vädringsfönster.

Jag avskyr februari och det tillåter jag mig att göra. Jag behöver inte älska allt.

Fast jag har fått en ny kärlek....en man...jag har vetat om hans existens länge men inte "sett" honom förrän alldeles nyligen. Han får mitt hjärta att klappa lite fortare. Jag önskar bara att jag hade fått upp ögonen för honom tidigare för han är död sen länge.
Jag läser en bok, av många, som han har skrivit. En självbiografi och jag slås av hur lika hans tankar är mina tankar. Vi har inte alls liknande liv, långt ifrån. Men när han beskriver det enkla livet, bortanför berömmelsen. När han berättar hur han tänker och känner inför platser han besöker. Hur han förnimmer det som inte syns....ja så kunde han lika gärna beskrivit mina tankar.

Tillåt mig presentera, The man in Black, Mr John R. Cash






Dessa tre foton plus ett till har jag skrivit ut på datorn och ramat in i en stor ram som nu hänger på toaletten.
Alldeles förträffligt trevligt att ha något snyggt att vila ögonen på när man sitter där  ;-)

Jag och sen är det ju såklart musiken. Country har alltid legat mig varmt om hjärtat och när jag för tredje gången tittade på filmen Walk the Line, som ju handlar om hans och June Carters liv, så var det som om jag såg något jag inte sett tidigare. Och jag var tvungen att googla, leta på youtube och så köpte jag ett par böcker om hans liv. En av dem är på engelska och det ska bli intressant och se om jag klarar av att läsa den. jag som knappast fixar vanlig svenska just nu.
Sån tid som det tar att läsa just nu hat det aldrig gjort tidigare. Och jag måste hela tiden tänka tillbaka, söka i minnet vad det var jag läste på föregående sida.


Men det går väl över.

Ser fram emot denna helg. Inget planerat annat än att städa upp och ljusa till hemmet med lite andra textilier än de mörkare jag haft under julen. Ska försöka åka till läkarmissionen och leta efter en möbel som jag ska måla svart till Kajsa. En möbel för henne att ha bredvid sängen som både sängbord och datorbord. Hon och Niklas har ju varsin bärbar dator och tidigare har de haft varsitt litet bord så de kunnat sitta på sängkanten och surfa.
Ska de arbeta så får de sitta vid ett riktigt bord.

Men nu var det så att jag under julen tog ut ena bordet till rummet och det passade så bra där att jag behåller det....mmmooooaahahahahaha......

Nä men ok, jag går å lägger mig nu då. Jag hoppas på bättre väder i morgon för då ska jag ta mina stavar och gå ut. Plockade fram dem igår och hade planerat att promenera idag men det sket sig kapitalt när det regnade så. Ingen lust alls att ge mig ut.
Väder brukar inte hindra mig men idag var det extremt.

Jag vill testa om jag kan använda stavarna. Försökte med det efter operationen i lungan-05 men det visade sig att armrörelserna bidrog till betydligt mycket med smärta i lungan än vad bara promenaden och flåset i sig gjorde. Så de fick ligga på hyllan. 
Men nu är jag sugen på att testa om tiden varit god och läkt lite fler nerver. Alla kraftiga armrörelser får ju min lunga att protestera högljutt. Men jag hoppas!!

Nä nu säger jag till mig på skarpen....GÅ och lägg dig Annika!!!!! GÅ och lägg dig i den röda lilla docksängen.