i huvudet på en finnpajsar jänta

å däri finns det mycket att rota i - glädje & skratt - sorg & gråt - allvarligt och lättsamt! Törs du öppna å kika in?

Arton sorters sill

Publicerad 2011-11-26 21:29:58 i Allmänt,

Nu vill jag bara säga halleluja och tack för att den finns arbetsgivare som ställer till julfest för sina anställda OCH respektive  :-))

Gårdagens julfest var sååå trevlig och det var så roligt att träffa Magnus chefer och kollegor. Efter en bussresa till Vaxholm, hämtade taxibåten oss och vi fick stiga ilnad på Kastellet.

Tävlingar som satte våra små grå på prov, inledde kvällen. Vårt lag förlorade, men vad gör väl det. Det var så roligt.
Och det knagsigaste av allt är att jag har bott här i Stockholm med omnejd i hela mitt liv och så har jag inte besökt kastellet.

Efter tävlingarna blev vi visade vägen till "matsalen" Tegelväggar med valv i taken och fantastiska naturstensväggar på toaletterna. Som sprängda in i berget.

Och julbordet sen...oj oj oj....jag har ätit många julbord i mina dagar och hitills har inget smällt lika högt som detta julbord. Arton sorters sill, kalla rätter med fisk och kött, småvarmt, desserter, gottebord.
Ja allt var som det ska. Och jag höll min vara trogen och åt bara av fisksortimentet. Julskinkan sparar jag alltid till julafton. Det är DÅ, kvällen före som första smakbiten skall tas och jag vill inte försmaka på julen genom att äta skinka i parti och minut.

Vilka desserter sen!!!! Ostkaka, chokladmousse, två sorters tårtor, blåbärspaj, lingonpäron och ost och frukt. Och det dignande gottebordet höll verkligen det de lovade. Andra julbord jag har varit på skryter om sitt dignande gottebord och så får man plocka till sig ischoklad från Ö&B, clementiner, kanske polkagrisar och italienska torra fruktkakor. Kolor inslagna ett och ett i vackert färgat foliepapper och cellofan. Man spärrar upp ögonen och undrar vad det kan vara, klämmer lite försiktigt och känner spänsten och såklart att det måste vara en stor hälig chokladkola......det vattnas i munnen och man sparar den till sist för att njuta ordentligt. Sakta vecklas pappret upp och fram kommer ett fikon...ja ett jäkla fikon!!!!  HUR kul e det på en skala!!????

Gårdagen gotter bestod av hemkokt kola, knäck, polkagrisar, karamellblandning, småkakor, hemkokt dajm, choklad.....ja hur mycket gott som helst.

Kvart över tio kom Cinderella och hämtade oss och tuffade i mörkret genom stan och släppte sen av oss på Strandvägen.

Vi hade en fantastisk kväll trots att jag sista delen önskade mig hem. Ljudnivån som alltid blir i stora "matsalar" skrikandet och skränandet från fulla vuxna människor. Sen allt oväsen på centralen och på tunnelbanan - tog ut sin rätt. Jag måste komma ihåg att ta med mina öronproppar nästa gång jag ska ut. Kanske det lindrar lite och besparar mig lite hjärntrötthet.

Och apropå fulla vuxna.....fy så pinsamma vi är. Nu hade jag själv druckit både en öl och en whiskey till avec, så jag var inte spiknykter. Men det är pinsamt att titta på den grupp av människor som jag företräder. Vi som klagar på ungdomar som låter.
I samma takt som alkoholen går i blodet så verkar vett, sans och omdöme rinna ut i toaletten. Glada, javisst, är det trevligt. Men gapa och skrika förstår jag mig inte på.

Vi var i alla fall hemma strax efter midnatt och då hade vi varit borta åtta timmar, en hel arbetsdag alltså.
Och det är låååång mer än vad som är lämpligt för min hälsa. Och det märks ju idag såklart.

Men det måste få bli såna här överträdelser ibland för att jag ska känna att det roliga livet även är till för mig. För det är INTE roligt att avstå allt för att min kropp mår bättre då. Men nu är ju dessa mastiga och långa utflykter hemifrån tack och lov mycket ovanliga. Sällan blir det mer än fyra kanske fem timmar och bara det är mer än nog.

Adventspyntadet fortskrider här hemma och det börjar sakta ta form ett vackert pyntat hus med ljus och stjärnor. Är glad över mina nyinköpta saker detta år. Det gör att allt ser så annorlunda ut och jag gillar det.

I morgon startar vi med julmarknad och sen hem och mellanlanda och vila innan vi tar bilen till stan och söder för att käka middag på Restaurang Rosen.
Inget mer tunnelbaneåkande för min del denna helg och ett tag framöver.

Klockan har hunnit bli halv tio nu och jag ska gå och lägga mig. Behöver min hälsosömn så att jag orkar morgondagen.

Må gott alla Ni!


Kommentarer

Postat av: Jeanette Saari Norlock

Publicerad 2011-11-26 22:40:28

läser och lipar.....varför skall jag plötsligt vara en av dem....de som bara tycker att julen är jobbigt? Varför ger Jag andra människor makt över mig, att kunna få mig att känna mig så liten och ensam, så trånande, och just idag arg och irriterad?

Plötsligt sitter Jag här med en klump i halsen och tårar som Jag försöker mota bort.

Hur kan det ha blivit så här?



Efter att i så många år ha fixat och trixat, donat och fejjat, utan insats eller glada hejja rop från någon annan, killarna var små och tappade intresset fort, men min glädje i att fixa bestod, visste att Jag jobbade på deras minnen,alla dessa sagolika saker som de skulle få minnas när de vuxit upp, så sitter Jag här med min lilla flicka, min så efterlängade dotter, och aldrig har Jag känt mig mer ensam än nu.



Jag skulle komma hem från Thanksgiving helgen och pynta mitt hus, hänga mina gran girlanger utomhus, sätta granris och ceder i krukorna på trappan, hänga ljus slingor tills mitt hus såg ut just så som Jag gillar det.



Jag gjorde min plikt, gjorde det som förväntades av mig och det som Jag visste att andra skulle må bra av.....och nu sitter Jag här, som en ballong som luften gått ur och lipar.

Jag känner mig ledsen och arg, frustrerad över att inget blev så som Jag hade velat ha det.

Visst har vi ju alla valet, men Jag kan ju inte helt sonika insistera att Jag bara vill göra det Jag tycker är kul....och på vägen tappade Jag min lust.



Kom hem till ett välstädat hus visserligen,Edith var här när vi var borta, men det känns kallt och sterilt. Tanken på att sätta upp alla advents stakar och pynt ensam lockar inte.....



Det är kallt och grått ute, det regnar, ingen ideea att stå ute och bli kall och blöt nu.

Det står en flaska glögg i källaren från nåt annat år, men den lockar inte heller, orkar inte bli trött och snurrig av alkoholen.

På gästsängen ligger alla julklappar som ska till Sverige, nästan klara, bara några få små saker att hitta....men de lockar inte heller, Jag får ju i alla fall inte se någons min när de öppnar sina paket. All eftertanke och glädje Jag kännt då Jag handlat och skapat känns meningslös med ens.



Nå kommer Linnea krypandes, torka tårarna och sätta på ett leende.

:)



Nu har Jag skyllt på andra, på vädret, på ensamheten.

Jag skippar kommersen och barndomen.

Jag har ingen lista på saker eller mat Jag bara måste laga eller fixa.

Jag kan bara hoppas att den infinner sig i år, min Christmas spirit, för min familjs skull.



Jag får väl ta och öppna den där glöggen trots allt, planera en julfest eller annat för att hålla mig sysselsatt.

Men jag måste trots allt erkänna att Jag önskar att Jag slapp.

Jag önskar Jag slapp känna att Jag måste ha hundra järn i elden för att må bra, att Jag slapp känna att huset måste vara fullt av främmande för att inte kännas så tomt.

Jag önskar att jag bara kunde sitta här och njuta av vetskapen att Jag fick ha min familj för en dag eller två....då skulle min julfrid infinna sig.

Postat av: Annika

Publicerad 2011-11-27 20:07:26

Allra käraste syster...jag förstår så väl hur du känner och varför ensamheten är så påtaglig nu.

Jag vet hur ofta och i hur många år du har slagit knut på dig själv för att skapa traditioner och hålla relationer levande med familjen här hemma i Sverige.

Jag vet att du känner hur du kämpar på för att dina barn ska känna att de ha familj och kusiner här och att din kamp liksom är ensam.



Vi har pratat så ofta om det här och det gör mig så ont att du är ledsen nu.

Jag är glad över att du kan berätta för mig hur det känns, då bär du det inte ensam. Jag ringde dig nyss men ni är antagligen ute för ingen svarade.



Jag vet att du, liksom jag ofta tänker på de jular vi ordnade tillsammans. De var de bästa av jular.



I år blir det annorlunda för mig med eftersom Magnus inte kommer vara hemma. Han åker ju ner till de sina och jag är ju såklart välsignad med att kunna fira jul med vår familj och det är underbart att David finns hos oss nu. Med barnen kommer en speciell julkänsla.



Jag hoppas att du mår bättre, känner dig mindre ledsen nu. Jag ringer i morgon igen. Kramar om...

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Annika

Inget flashigt yrke eller utbildning - bara tagit mig igenom den sk hårda skolan i livet och står fortfarande med bägge fötterna på jorden. Tituleras som sjukpensionär 50 år ung efter lång tids sjukdom och ovanliga diagnoser, Castlemans sjukdom som gav mig en apelsinstor tumör i ena lungsäcken. På det en immunbrist som i sin tur gav mig en inflammation på hjärnstammen. Och sju år senare så kom en inflammation på synnerven i höger öga och diagnosen var ett faktum. Jag har Multipel Sklersos, MS Detta har styrt mitt liv i en helt annan riktning än vad jag hade tänkt mig. Lever idag med ett neurologiskt funktionshinder som innebär svår fatigue, utmattning, neurogena smärtor, kognitiva problem och en försvagad vänster kroppshalva. Har även hittat vägen ut ur mina livskriser med depressioner och destruktivt tänkande och är numera "nykter depressiv". Har alltså ett bättre liv och är lyckligare än någonsin trots min "skitkropp" ;-)

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela