i huvudet på en finnpajsar jänta

å däri finns det mycket att rota i - glädje & skratt - sorg & gråt - allvarligt och lättsamt! Törs du öppna å kika in?

Anonyma klubben

Publicerad 2011-05-26 10:13:25 i Allmänt,

Nu har jag bestämt mig, jag ska gå med i anonyma klubben. Det är en hemlig men ändå helt ohemlig klubb.

Man får inget medlemskort, man blir inte registrerad och kostnaden för medlemsskapet, det bestämmer man själv, den är bara vad man själv väljer att spendera.

Och man kan gå ur klubben när man vill, men de flesta som en gång gått med, de går aldrig ur.

 

Medlemmarna i klubben, som är världstäckande, är helt vanliga människor som kommit till insikt att givandets glädje är den sanna glädjen. Medlemsskapet går ut på att man anonymt ger något helt osjälviskt till en helt okänd person.

 

Klubben använder sig av principen att ha två givare och en mottagare. Det är ett oöverträffat sätt att slippa givandets baksidor. Många har nämligen svårt att ta emot.

 

Ett exempel. En kvinna i Frankrike skulle betala vägskatt. När hon körde fram till kuren sa vakten att skatten redan var betald. Han sa att en förare redan hade betalat för tre bilar bakåt, med en hälsning från anonyma klubben.

 

Det är så klubben värvar medlemmar. Människor hör talas om den eller får en gåva och blir glada.

 

Gåvan kan vara vad som helst. Allt från en fika på tåget eller ett café, en bussbiljett eller så kan man gå in i en blomsteraffär. Köpa en ros och betala, sen säga att floristen ska ge rosen till en kund, vilken som helst, säga att den redan är betald och hälsa från anonyma klubben. Tre personer blir glada. Givaren, överlämnaren och mottagaren.

 

Gåvor att ge finns i all oändlighet och det är bara att börja tänka ut vad man själv skulle tycka om. Ett tips är bara att inte använda sig av så stora summor så att mellanhanden blir frestad att behålla gåvan själv.

 

Men anonyma klubben har större effekt än att man blir glad just för stunden över att man har fått en anonym gåva.

När man får någonting från en människa som man aldrig kommer att träffa får man en upplevelse av att det finns generositet utan baktankar.

Då kan man börja fundera över hur man själv ger, och börja tro på att den osjälviska goda människan finns.

 

Så nu går jag med i klubben och tackar Lou Rossling, vars bok jag läser just nu, och där hon berättar om denna fantastiska klubb.

 

Alla förfasas vi över att samhället är hårt och kallt, alla tänker på sig själva och vi undrar vart det barkar hän. På detta sätt kan vi göra skillnad, vi kan ändra trenden och visa att den goda och omtänksamma människan finns. Vi kan alla bidra med en liten bit generositet och godhet och dra vårt strå till stacken.

Kommentarer

Postat av: Laila

Publicerad 2011-05-26 18:46:11

Tjaba, såg ett tv-program om denna klubb en gång, roligt att se de olika reaktionerna. Än har inte jag bestämt mig men vem vet?

Postat av: Annika

Publicerad 2011-05-27 10:16:59

Tjaba du med Laila....men va cool att du hört talas om detta. Det programmet skulle jag oxå velat se. och det braiga med klubben e ju att man kan vara hur aktiv man vill, eller hur lite man vill. Finns ju inget krav på hur ofta man ska ge något :-) å det är det som är så bra, då blir det inga måsten och inte särskilt betungande. Och jag tror oxå att när man väl börjat så blir det så roligt att man har svårt att låta bli. Jag tror man börjar leta tillfällen hela tiden.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Annika

Inget flashigt yrke eller utbildning - bara tagit mig igenom den sk hårda skolan i livet och står fortfarande med bägge fötterna på jorden. Tituleras som sjukpensionär 50 år ung efter lång tids sjukdom och ovanliga diagnoser, Castlemans sjukdom som gav mig en apelsinstor tumör i ena lungsäcken. På det en immunbrist som i sin tur gav mig en inflammation på hjärnstammen. Och sju år senare så kom en inflammation på synnerven i höger öga och diagnosen var ett faktum. Jag har Multipel Sklersos, MS Detta har styrt mitt liv i en helt annan riktning än vad jag hade tänkt mig. Lever idag med ett neurologiskt funktionshinder som innebär svår fatigue, utmattning, neurogena smärtor, kognitiva problem och en försvagad vänster kroppshalva. Har även hittat vägen ut ur mina livskriser med depressioner och destruktivt tänkande och är numera "nykter depressiv". Har alltså ett bättre liv och är lyckligare än någonsin trots min "skitkropp" ;-)

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela