Förhoppningar
Tack snälla ni som kommenterat mitt förra inlägg. Det betyder oerhört mycket. Att känna ett stöd, en annan människas omtanke det värmer och ger en känsla av kärlek.
Och kärlek är för mig det största i livet. Att bry sig om varandra och visa omtanke är för många dyrköpt tid. Många är de som tänker....Jag ska...sen, när jag får tid. Visst räknas tanken men att sätta tanken i handling, det är ädlare.
Så tack för era kommentarer, era tankar och ord till mig. Ni betyder mer för mig än ni nog kan förstå.
Och för att säga något om mitt förra inlägg så är läget rätt lugnt just nu. Trevande, försiktigt och vi pratar inte så mycket om framtiden. Vi bara är och ser nog vad detta bär med sig.
Jag måste i alla fall få delge ett par meningar som min gode vän S, skrev till mig. Som hans hängivne beundrare för klokhet och smarthet när det gäller att förstå mig, så var jag ju tvungen att hojta "HJÄÄÄÄLP" när jag nu står i denna oerhört jobbiga sitation.
Trots att detta inte alls är inom hans område så har han ändå kunnat hjälpa mig att få lite klarhet och reda ut tankar och känslor. Han skrev bl a så här....
"Har alltid tänkt att i våra liv, i våra värderingar har vi en del icke-förhandlingsbara grejer och en hel del i gråzonen som vi kan diskutera. Bara du vet vad som ingår det icke-förhandlingsbara."
Och det var just detta, att så tydligt få ord på det jag känner som hjälpte så mycket. Man känner många känslor, tänker många tankar och är under viss påverkan av människors allmänna uppfattning och även under Magnus påtryckning om vad som är rätt å fel i hans sätt att se på saker å ting.
Inom oss alla finns det saker som man vet med sig att man inte kan förhandla om, det går emot allt vad man är och gräver ett djupt hål i en, om man tillåter det.
Nu är det lättare för mig att tänka klart och fatta beslut som grundar sig på min magkänsla.
Tack S...än en gång så baxnar jag av hur smart du är som fattar just vad jag menar å har så kloka saker att säga till mig :-)
Och jag ser fram emot när vi nu får till den där gratis fikan!
Just i denna stund som jag skriver så är jag rätt så tung i huvudet. Inte så konstigt kanske med tanke på att jag är sjuk, förkyld och inte har varit ute på många dagar.
Kylan slog ju till så att ge sig ut med mina redan ansträngda luftrör, har inte känts som en hit.
Feber har kommit och gått men hostan har bestått.....
I morgon har jag ett besök hos min neurolog. Jag har rustat mig med en kom-ihåg-lapp så att jag ska minnas allt jag ska prata med honom om.
Var så längesen jag träffade honom och jag har varit rätt så rejält dålig i många omgångar senaste tiden. Hoppas på att få några av frågetecknen uträtade.
Annars så hoppas jag på en frisk och pigg vår för min del. Hösten och vintern har tagit hårt och jag behöver ha det lite komplikationsfritt ett tag nu för att orka med min dotters kommande operation.
Och alla yttre påfrestningar som stress, infektioner å annat gör att jag blir sämre i min grundsjukdom. Jag vill bara må bra nu och orka göra det jag mår bäst av....
Dansa min Linedance, gå på mina promenader, umgås med min syster och hennes baby, umgås med min andra syster som kommer hem och hälsar på med två av barnen nu i alpril/maj....
Min vardag och det jag orkar är så begränsad och jag behöver noga planera för att få en balans bland måsten och vilja göra-saker.
Nu ska jag i alla fall laga mat åt mig och Kajsa...
Önskar er en fin kväll
Och kärlek är för mig det största i livet. Att bry sig om varandra och visa omtanke är för många dyrköpt tid. Många är de som tänker....Jag ska...sen, när jag får tid. Visst räknas tanken men att sätta tanken i handling, det är ädlare.
Så tack för era kommentarer, era tankar och ord till mig. Ni betyder mer för mig än ni nog kan förstå.
Och för att säga något om mitt förra inlägg så är läget rätt lugnt just nu. Trevande, försiktigt och vi pratar inte så mycket om framtiden. Vi bara är och ser nog vad detta bär med sig.
Jag måste i alla fall få delge ett par meningar som min gode vän S, skrev till mig. Som hans hängivne beundrare för klokhet och smarthet när det gäller att förstå mig, så var jag ju tvungen att hojta "HJÄÄÄÄLP" när jag nu står i denna oerhört jobbiga sitation.
Trots att detta inte alls är inom hans område så har han ändå kunnat hjälpa mig att få lite klarhet och reda ut tankar och känslor. Han skrev bl a så här....
"Har alltid tänkt att i våra liv, i våra värderingar har vi en del icke-förhandlingsbara grejer och en hel del i gråzonen som vi kan diskutera. Bara du vet vad som ingår det icke-förhandlingsbara."
Och det var just detta, att så tydligt få ord på det jag känner som hjälpte så mycket. Man känner många känslor, tänker många tankar och är under viss påverkan av människors allmänna uppfattning och även under Magnus påtryckning om vad som är rätt å fel i hans sätt att se på saker å ting.
Inom oss alla finns det saker som man vet med sig att man inte kan förhandla om, det går emot allt vad man är och gräver ett djupt hål i en, om man tillåter det.
Nu är det lättare för mig att tänka klart och fatta beslut som grundar sig på min magkänsla.
Tack S...än en gång så baxnar jag av hur smart du är som fattar just vad jag menar å har så kloka saker att säga till mig :-)
Och jag ser fram emot när vi nu får till den där gratis fikan!
Just i denna stund som jag skriver så är jag rätt så tung i huvudet. Inte så konstigt kanske med tanke på att jag är sjuk, förkyld och inte har varit ute på många dagar.
Kylan slog ju till så att ge sig ut med mina redan ansträngda luftrör, har inte känts som en hit.
Feber har kommit och gått men hostan har bestått.....
I morgon har jag ett besök hos min neurolog. Jag har rustat mig med en kom-ihåg-lapp så att jag ska minnas allt jag ska prata med honom om.
Var så längesen jag träffade honom och jag har varit rätt så rejält dålig i många omgångar senaste tiden. Hoppas på att få några av frågetecknen uträtade.
Annars så hoppas jag på en frisk och pigg vår för min del. Hösten och vintern har tagit hårt och jag behöver ha det lite komplikationsfritt ett tag nu för att orka med min dotters kommande operation.
Och alla yttre påfrestningar som stress, infektioner å annat gör att jag blir sämre i min grundsjukdom. Jag vill bara må bra nu och orka göra det jag mår bäst av....
Dansa min Linedance, gå på mina promenader, umgås med min syster och hennes baby, umgås med min andra syster som kommer hem och hälsar på med två av barnen nu i alpril/maj....
Min vardag och det jag orkar är så begränsad och jag behöver noga planera för att få en balans bland måsten och vilja göra-saker.
Nu ska jag i alla fall laga mat åt mig och Kajsa...
Önskar er en fin kväll
