Svar på Kommentarer
Som svar till dig Laila....ja det är fantastiskt att vi har sådana fantastiska män i våra liv. Jag kan knappt tro att jag har fått den förmånen att vara en av dem som S bryr sig om eller att jag är den kvinnan som Magnus älskar. Det är inte alla förunnat att ha så mycket kärlek och omtanke i livet och jag är oerhört tacksam över att vara lyckligt lottad som har kärlek och fina människor nära mig.
Och det är fantastiskt att jag har DIG i mitt liv, trots att vi endast setts en enda gång och då bara i knappt en timme. Du har berikat mitt liv enormt mycket och gjort intryck som kommer att bestå.
Människor kan berika ens liv. Ibland genom att kort möte med en främling och ibland genom att finnas kvar länge.
Människor kan såklart suga energi ur ens liv och då är det inte särskilt berikande, OM man inte i det läget VÄLJER att hantera peronen och situationerna på ett annat sätt.
När man inser att man själv kan påverka hur man känner och upplever situationer, relationer och livet - då är det berikande - oavsett vad det kostat innan. För varje ny aha-upplevelse som ger insikt - är berikande och då har man plötsligt fått kunskap.
Kunskap om hur man inte behöver se sig som ett offer eller som en utsatt person.
Självklart finns det ytterligheter då människor är medvetet elaka och då handlar det om mobbing eller att personen i fråga själv mår fruktansvärt dåligt och inte klarar av att hantera det som den själv inte har.
Men annars så kan man faktiskt ta sig en funderare på om man behöver dessa människor i sitt liv eller om man mår bättre utan dem.
Man kan även se hur man kan hantera ett umgänge som man är "tvingad" att ha. Tex med familjemedlemmar som man ofta måste ha en relation till men som man kanske inte känner positivt för.
Genom att använda huvudet till analyser, eftertänksamhet och att fundera kring de vardagliga situationer man är i så är det lättare att få en bild över vad man vill ha ut av sitt liv och vad man mår bra av resp dåligt av.
Sen är det så att man får alltid ändra sig och ångra sig. Inget på denna jord är skrivet i sten och eftersom förutsättningarna i livet hela tiden ändras så bör ju även beslut man tagit kunna ändras. Och människor kan ändra sig. Även fast det kan vara svårt att tro ibland så kan människor komma till insikt och göra förändringar i sitt liv så att de blir lättare att leva med.
Jag försöker leva efter att inte skapa mig förutfattade meningar om det jag möter. För jag vet ju aldrig vad någon annan har inom sig, jag vet bara mitt eget och jag vill inte bli dömd av någon som inte har en aning om vem jag är.
Och jag har lärt mig att jag inte vet något om morgondagen, därför ska jag inte känna hopplöshet och misströstan eftersom saker som jag aldrig kunnat drömma om - faktiskt kan hända.
Det har jag upplevt så många gånger och det är en fin tröst när jag ibland känner att saker och ting går dåligt för mig.
Vi vet bara det förgångna och vi vet nuet, vad morgondagen och framtiden bär med sig - vet vi inte och det är kittlande att vi kan ha så mycket fint att få och uppleva.
En annan sak som du undrade över Laila, var om mina ord kommer ur mig som en flod....jag kan säga som så att när jag skriver så är jag inne i ett rus. Orden strömmar ofta ur mitt huvud snabbare än vad jag hinner med att skriva. När jag skrivit om min sjukdom så har jag ofta gått långt in i mig och mitt minne, då får jag leta en stund och kan bli sittande medans jag minns och ibland gör det ont och då gråter jag samtidigt som jag skriver.
När jag ber....så kommer orden alltid utan att jag tänker efter vad jag ska säga.
Jag känner inte att jag ber till någon som jag måste "ta av mössan för" Jag ber i tankarna eller högt som om jag skulle prata med någon som jag kan be om hjälp med vad som helst av. Någon som jag känner utan och innan och som känner mig likadant.
Jag ber till någon som alltid finns där för mig och som vet vad jag behöver och mår bra av.
Det märkliga är att vi som tror och ber måste ofta stå till svars för detta, det blir lite som att vi måste bevisa att det finns en Gud eller något/någon att be till och förklara varför död, krig och sjukdom finns och tillåts.
Det ska jag som människa förklara och jag ses plötsligt som en representant för Gud. Någon som har inside information eller någon som är totalt dum i huvudet tillsammans med miljoner andra människor på denna jord.
Den som inte tror behöver aldrig stå till svars för något och behöver inte bevisa att Gud inte ifinns.
Kan någon svara mig varför det ofta är så? Har någon någonsin behövt bevisa att ödet finns, eller jultomten eller bevisa och förklara kärlek och känslor?
